E N G E L S K A

Sammanfattning dag 3

Meny

Start

Logga in

Mer info om medlemsskap

Insamlade pengar till Carsten Jancker: 317:-
Mer info

Som sig bör efter en rejäl pubcrawl så var starten på lördagen seg. Dagens höjdpunkt var Premier League-matchen mellan Brentford och Southampton. Och enligt Engelskas statuter så är det förbjudet att vara bakis på matchdag, och just därför var ingen bakis...

Frukost var inbokad hos portugisen vid 10, så där vid just den tiden ansamlades samtliga förutom Clit, men han anlände lite senare. Maten gick ner sådär för vissa, och mest illa däran var nog Boch. Extra mycket grämde det honom när öltävlingsprotokollet från gårdagen gicks igenom; han var ganska nära att ha klarat drömgränsen på 10 liter bärs under en dag. Enligt honom själv så hade han kanske till och med klarat det, dvs. att Daloo som protokollförare missat att notera vissa öl han druckit.

Efter frukosten väntade en tågresa in till London och burkbärs inhandlades givetvis som färdkost. Väl på tåget var dock intresset för burkarna svalt. De var visserligen kalla, men gårdagen gjorde sig fortfarande påmind så burken fick kämpas ner. Det stora undantaget var Richie som gladeligen sänkte tre burkar på tågresan. Han passade även på att överta en burk från Terror som inte pallade med att sänka hela sin andra burk, och genom att ta sistan på den fick Richie tillgodoräkna sig hela ölen!

Efter tågresan till Charing Cross väntade en lång tubresa ut till Brentford. På tunnelbanan är det inte tillåtet att förtära alkoholhaltiga drycker, men det stoppade inte Richie från att sänka ytterligare en burk, genom att gömma den i jackärmen. Boch var förmodligen den som ledde öltävlingen efter fredagen, men efter den här raketstarten på lördagen så var det förmodligen Richie som tagit över ledningen, särskilt som Boch inte druckit en enda droppe så här långt.

Väl framme i Brentford hade Clit valt ut en pub att besöka. Trots att den inte låg mer än 10 minuters promenad från arenan så var det ingen värre kommers, men det var skönt det också. Vädret var kanon, så det gick utmärkt att njuta på uteserveringen. En stor andel av EA-deltagarna satsade på att denna tunga lördag var en perfekt dag för Guinness, och de fortsatte på det här spåret en ganska stor del av dagen.

Några pints senare var det dags att bege sig mot Brentford Community Stadium och match. Några få burkbärs återstod och de förbarmade sig Richie och Terror på. Richie som har kontakt med frun till Pontus Jansson i Brentford hade fixat fribiljetter, och dessa hämtades ut vid arenan. Innan läktaren intogs hann man givetvis med en pint i katakomberna. Platserna man hade var på kortsidan ganska högt upp, och detta gav en oerhört bra överblick över planen. Minuterna innan matchstart var det fullt disko på läktaren, med diskomusik på väldigt hög volym. Diskot fortsatte sedan på planen där Brentford relativt snabbt gick upp i en 2-0-ledning, där Pontus Jansson stötte in 1-0-målet.

I halvtid blev det ytterligare en pint i katakomberna, och pisserännan frekventerades. I andra halvlek avgjorde Brentford matchen genom att sätta 3-0, vilket inte togs emot väl av EA-deltagarna som bettat på en massa annat än just det, Terror ville till exempel ha in en straff och Daloo att det inte skulle gjorts fler mål.

Mat hade hittills försummats den här dagen, och planen var därför att hitta något att stoppa i magen. På vägen från arenan lyckas man dock bli av med Richie och Terror som inte uppmärksammade vart de framför dem tog vägen. Efter lite tumult lyckas de dock komma rätt igen och man påbörjar letandet efter något ställe att käka på. Brentford hade dock inte mycket sådana ställen, och istället blev det ett kvickt stopp på Subway för att stilla hungern och därmed sköts problemet upp till senare.

Vid det här laget fick Clit idén att köra en busscrawl, eller hade han planerat det länge utan att berätta om det i förväg? Konceptet gick i alla fall ut på att hoppa på den första buss som kom (som gick in mot city och inte ut mot Heathrow) och åka med den i exakt tio minuter innan man trycker på stoppknappen. Från busshållplatsen man kliver av gäller det sedan att ta sig till den närmaste puben och ta en pint. Därefter fortsatte crawlen med ytterligare 10 minuter buss och sedan närmaste pub.

Första stoppet blev i Chiswick, och närmaste puben var en Greene King pub som hette Packhorse & Talbot. Här passade man på att kolla lite på Uniteds bortamatch mot Brighton. Stackars Richie led av vad han såg, där United sattes på plats av Graham Potters mannar. Efter sänkt öl var det dags att åka buss igen. Denna gången kom man till Hammersmith busstation. Här skulle man kanske tro att det är svårt att hitta en pub, men då glömmer man att man befinner sig i England; varje busstation av rang har nämligen minst en pub och så även här. Den valda puben var en craft beer pub med najs utbud.

Från en busstation var det inte svårt att hitta en buss för vidare färd. Den här gången kom man till Shepherds Bush. En pub med uteservering valdes, även om det rent tekniskt var närmare till en Wetherspoons (som numera föraktas av Clit). På puben spelades det lite top trumps och man "njöt" av gatulivet med flertalet ambulanser och liknande med tjutande sirener. Tio minuter buss senare hade man kommit till Notting Hill. Här var det inte helt lätt att hitta en pub, men med farbror Googles hjälp så hittade man till slut puben med det lite intressanta namnet Cock & Bottle. Just denna kväll var den väldigt välbesökt och folk stod till och med ute på trottoraren och avnjöt öl. Richie passade på att undersöka faciliteterna med en runda inhandlades, men innan han kom tillbaka hade hans öl sparkats omkull där den ställts på marken. Tur i oturen var att EA-deltagarna ställt sig utomhus på trottoaren utanför puben, men detta hjälpte inte Richie som fick gå in i baren och fixa en ny pint.

Vid det här laget hade klockan hunnit bli ganska sent och det började bli dags att tänka på återfärd mot Tunbridge Wells. Käk hade fortfarande inte hunnits med och det debatterades kring vad som skulle väljas. Clit föreslog en matmarknad med gott om olika valmöjligheter. För att ta sig dit behövdes det dock åkas lite i tuben. Terror hamnade efter och Clit som gick med snabba steg lyckades därför själv hamna på ett tåg när dörrarna stängdes, eftersom övriga väntade in Terror. Snopet åkte Clit iväg, förmodligen lätt orolig för att övriga skulle lyckas klara sig själva. Man väntade i alla fall in nästa tåg och intog det, vad man inte väntade sig var att Clit skulle äntra tåget på nästa station.

Väl framme vid matmarknaden konstateras att den redan stängt för dagen, och reservplanen blev därför ett fancy burgarställe. Burgarna som serverades var dock riktigt bra och ölen var även den god. Innan det sedan blev dags att sätta sig på tåget hann man med lite sightseeing vid Themsen och även inhandla lite färdöl (och färdigblandad Captain Morgan och cola). Intresset för burkarna på tåget var dock inte så hett, men några slank dock ner till lite top trumps-spel. Väl framme i tunnan var det dags att avsluta dagen för de flesta, men inte för Richie och Terror som fortsatte ytterligare ett tag med att kalasa på burkölen och rom & cola:n.